Besatt
Jag sitter och kikar runt på nätet när jag kommer på mig själv hur besatt jag egentligen är utav internet. Varje gång jag öppnar datorn kollar jag Facebook. Egentligen vet jag inte varför. Det är så sällan det är något intressant som händer där. Men jag känner mig ändå tvungen att gå in för att inte missa något. Det börjar bli riktigt jobbigt! Jag skulle vilja stänga ner allt. Dock är ju chatten bra! + att man kan gratulera folk. Men resten handlar mer om uppmärksamhet. Dem som lägger upp bilder, inlägg som visar vad man har gjort. "Sprang 3 km idag, nu blire krypa ner i sängen och kolla film". Ungefär så här kan det ju låta. Nästan alla inlägg skryter, vad man än skriver om, och vem bryr sig egentligen? Har vi inte bättre saker för oss?
Jag skriver mycket mycket sällan på Facebook. Fixar ny profilbild då och då men annars inget. När jag skriver inlägg låter dem lika skrytande som alla andras. Så jag menar inte att jag är bättre än någon annan!
Men jag tycker om att gå mot strömmen. Fast det är inte alltid så lätt när "alla" andra gör tvärt om. Jag tror många uppdateringar på exempelvis Facebook och Instagram bara handlar om bekräftelsebehov. Kanske det är undermedvetet.
Ena stunden mår man så bra när några gillat sin bild eller sitt inlägg. Medan andra stunden blir man besviken bara för att ingen gjort det. Vissa saker har Facebook och andra sociala medier gjort jättebra men andra saker börjar gå till överdrift. Jag vill inte att internet ska ta över mitt liv! Just nu har de det. Hoppas jag kan komma ut ur svackan någon dag och återgå till ett mer livfullt? liv.
LEV!
Nu är det dags att laga mat, hej på er! (Kanske jag skulle lägga ut mer bilder? Det är i alla fall det jag kollar när jag läser andras bloggar. Inget illa menat.)
Jag skriver mycket mycket sällan på Facebook. Fixar ny profilbild då och då men annars inget. När jag skriver inlägg låter dem lika skrytande som alla andras. Så jag menar inte att jag är bättre än någon annan!
Men jag tycker om att gå mot strömmen. Fast det är inte alltid så lätt när "alla" andra gör tvärt om. Jag tror många uppdateringar på exempelvis Facebook och Instagram bara handlar om bekräftelsebehov. Kanske det är undermedvetet.
Ena stunden mår man så bra när några gillat sin bild eller sitt inlägg. Medan andra stunden blir man besviken bara för att ingen gjort det. Vissa saker har Facebook och andra sociala medier gjort jättebra men andra saker börjar gå till överdrift. Jag vill inte att internet ska ta över mitt liv! Just nu har de det. Hoppas jag kan komma ut ur svackan någon dag och återgå till ett mer livfullt? liv.
LEV!
Nu är det dags att laga mat, hej på er! (Kanske jag skulle lägga ut mer bilder? Det är i alla fall det jag kollar när jag läser andras bloggar. Inget illa menat.)
